Forskning
Om professionell användning av sociala medier och andra digitala kanaler
Kommunikationstekniken spelar en central roll för hur verksamheter organiseras. Det gäller inte minst för näringslivet. Traditionellt har centrum utgjorts av den egna organisationen och nätverken tillhört periferin. Genom kommunikationstekniken suddas nu gränserna ut. Vännerna i de sociala nätverken representerar en ansenlig kunskaps- och erfarenhetsdatabas, som dessutom är enkelt tillgänglig. Detta öppnar för nya vägar att söka kunskap, information och tips och som utgör ett konkurrerande alternativ till traditionella metoder. Formella och/eller professionella kunskapskällor ersätts med informella och socialt betingade källor.
Avsaknaden av en strategi för hur ett dessa processer ska hanteras kan få konsekvenser för etablerade verksamheter. Dessa påverkas dels internt; när sättet att kommunicera förändras får detta betydelse för verksamhetens organisation. Men också kommunikationen med omvärlden förändras. Frågan är hur mycket, på vilket sätt och hur snabbt? Vilka konflikter uppstår?
Ny teknik i kombination med sociala processer ställer dagens ledare inför en rad utmaningar. Innehållet i rapporten baseras på 20 expertsamtal där experternas erfarenheter och intressen varit styrande. Resultatet har blivit en bred översikt som dels kan tjäna som utgångspunkt för fördjupade studier, dels som ett aktuellt diskussionsunderlag för personer inom berörda verksamheter.
Projektledare och författare till rapporten är Håkan Selg, industridoktorand vid Institutionen för informationsteknologi, Uppsala universitet. Studien utgör en fristående fortsättning på en serie undersökningar om nya användarmönster på Internet och syftar till att identifiera effekter med strategisk betydelse för näringsliv och samhälle.
Rapporten finns att ladda ned här >>
InternetExplorers huvudrapport: “De två kulturerna på Internet. En utmaning för företag, myndigheter och organisationer”
En central slutsats i rapporten är att användarna inom messengerkulturen är tränade att uppträda på en offenlig arena och att bidra med eget material och synpunkter. Jämfört med mejlkulturens användare utmärker sig messengeranvändarna genom att behärska
- de social koderna på den virtuella arenan
- verktygen för att skapa digitalt innehåll på nätet
- en bred repertoar av kontaktverktyg
Detta får konsekvenser för företag, myndigheter och organisationer. Att inte som tidigare ha kontroll över viktiga kommunkationsverktyg och vilka budskap de förmedlar är en av de stora utmaningarna. En annan utmaning ligger i att hantera situationen med yngre medarbetare med ett delvis annorlunda kommunkationsmönster.
Rapporten finns att ladda ned här >>
Två kulturer på Internet
InternetExplorers: Delrapport 9
Messengerkulturen är långt ifrån homogen. En tredjedel av användarna uppvisar tydliga profiler som att driva egna bloggar, att medverka med material till Wikipedia, öppen källkod eller att bidra med populärkultur av olika slag. Bland de övriga märks ingen specifik inriktning, de kan betraktas som generalister. Här märks istället nyansskillnader ifråga om intensiteten i användningen, dvs hur ofta man medverkar i nätgemenskaper, laddar upp videoklipp på Youtube eller skriver inlägg på andras bloggar eller webbsidor.
Vidare känntecknas messengerkulturen av ett mångfacetterat kommunikationsmönster där man i ungefär lika stor omfattning utnyttjar instant messaging, e-post, och SMS. Chatten tränger alltså inte undan e-postanvändningen. Det är snarare så att de som är mest aktiva IM-användare också har ett aktivt e-postanvändarmönster och är dessutom mycket aktiva SMS-användare.
Rapporten finns att ladda ned här.
Öppen källkod
InternetExplorers: Delrapport 8
Öppen källkod innebär att källkoden till ett datorprogram är tillgänglig att använda, läsa, modifiera och vidaredistribuera av den som vill. Operativsystemet LINUX, webbläsaren Firefox och kontorsprogrammet OpenOffice är exempel. En dryg tredjedel inom högskolevärlden är regelbundna användare av sådana programvaror. Däremot har få erfarenhet av egen medverkan i utveckling av öppen källkod. Detta är överraskande eftersom öppen källkod sedan många år ges stort utrymme i fackpressen. Den diskussionen tycks ha lämnat små avtryck i grundutbildningen inom de tekniska och datavetenskapliga grundutbildningarna.
Rapporten finns att ladda ned här.
Mobilen som gränssnitt
InternetExplorers: Delrapport 7
Inom universitets- och högskolevärlden har samtliga en mobiltelefon, nästan alla har den på för jämnan och 80 procent av studenter och doktorander skickar dagliga SMS.
Sedan är det stopp.
Överraskande få utnyttjar mobilen som verktyg, oavsett det gäller att hantera e-post eller koppla upp på Internet, och inte heller bland dessa sker det särskilt ofta. För de nya interaktiva användarmönstren med nätgemenskaper och bloggar spelar mobilen ännu så länge en försumbar roll. Intresset för betaltjänster är praktiskt taget obefintligt.
Av dem som ändå använder mobilen som Internetgränssnitt är studenter och doktorander med tekniska inriktningar överrepresenterade. Detta signalerar att det är teknikintresse snarare än upplevd nytta som styr användningen. Det är därför särskilt intressant att det just är användarna med tydlig teknisk inriktning som också levererar den hårdaste kritiken mot mobilen som gränssnitt: det går för långsamt, är för krångligt, skärmen för liten, det är för dyrt och intressanta tjänster saknas.
Rapporten finns att ladda ned här.
Från rationalisering till revolution
InternetExplorers: Delrapport 6 – Nya användarmönster
Införandet av ny teknik passerar alltid två faser. I den första fasen ersätter vi de gamla verktygen med nya men behåller våra invanda mönster, rutiner och strukturer i användningen. E-posten ersätter och kompletterar brevpost och telefonsamtal, och vi söker telefonnummer och öppettider på webben istället för att slå i kataloger eller ringa kundtjänst. Internet hjälper oss att rationalisera vår vardag; vi vinner tid och frihetsgrader.
Efter en tid börjar annorlunda användarmönster ta form som bygger på den nya teknikens speciella förutsättningar. Då är vi inne i fas nummer 2. Den utmärks av att vi frigör oss från arvet från äldre teknikers sätt att organisera vår tillvaro. Det är nu som effekterna av teknikanvändningen på etablerade strukturer ofta blir omvälvande.
Att ständigt vara inloggad i ett socialt och/eller professionellt nätverk – gärna i kombination – tillsammans med kanske flera hundra andra personer har ingenting med tidigare organisations- eller umgängesformer att göra. Alla dessa uppkopplade personer representerar en gemensam kunskaps- och erfarenhetsbank som gör många befintliga aktörer om inte överflödiga, så tvingade att se över sina verksamhetsformer från grunden. Det var inte den fria pressen, den statliga Datainspektionen eller våra folkvalda representanter som skapade debatt kring FRA-lagen, det var bloggare i nätverk.
I rapporten “Nya användarmönster” från projektet InternetExplorers framgår teknikspridningens fasuppdelning tydligt. Det går en gräns vid 35 år. Internetanvändarna i åldrarna däröver – mejlgenerationen – hör hemma i fas 1. De har i vuxen ålder växlat över till Internet men sitter kvar i tidigare användarmönster. Användarna i åldrarna därunder – messengergenerationen – är uppvuxna med tillgång till uppkopplade datorer. Där har de utvecklat ett Internetbaserat användarmönster utan omväg över tidigare tekniker. Det har dessutom skett under lustfyllda former, med prat, skämt, skvaller och populärkultur i förgrunden.
Ledande befattningshavare inom näringsliv och offentlig sektor tillhör i de allra flesta fall mejlgenerationen. Detta är ett dilemma i ett samhälle som sedan en tid beskrivs som ett informations- och kunskapssamhälle – men där en stor del av dessa processer nu äger rum på arenor som denna generation inte är särskilt väl förtrogen med.
InternetExplorers: En framsyn av morgondagens Internetanvändning
Stora aktörer får allt svårare att styra över hur deras varor och tjänster ska se ut. Det gäller såväl privata företag som offentliga verksamheter. Kunderna/medborgarna är inte lika lojala mot sina varumärken och visar inte samma respekt mot experter som tidigare. Vanlig annonsering fungerar allt sämre.
Unga människor har utvecklat ett kommunikationsmönster där allt som är nytt, spännande och roligt sprids blixtsnabbt. Där finns bilder, text och musik, kommentarer, synpunkter och tips. Ofta handlar innehållet om just varor och tjänster. Men det betyder också att de som tidigare betraktats som kunder eller klienter nu uppträder som självständiga aktörer.
För företagen och myndigheterna blir det nu en nyckelfråga hur man ska förhålla sig till de nya medspelarna? Etablerade aktörer som väljer att titta åt ett annat håll riskerar i varje ögonblick att bli omsprungna. Hur samspela med webbvärlden för att utveckla den egna verksamheten?
Bland avancerade användare av Internet intar studenter en nyckelroll. Att studera deras beteenden på nätet gör det möjligt för oss att tidigt upptäcka nya tendenser och att förstå vad som ligger framför oss på några års sikt.
Forskningsprojektet InternetExplorers med Forum Internets Håkan Selg som projektledare undersöker hur Internet används inom universitets- och högskolevärlden. Projektet genomförs av Nationellt IT- användarcentrum NITA vid Uppsala universitet och finansieras av VINNOVA.
Fem delrapporter publiceras den 2 september 2008:
Delrapport 1 – Metod och genomförande
Studien har genomförts i form av en enkätundersökning riktad till studenter, doktorander och anställda vid 32 svenska universitet och högskolor. Statistiska Centralbyrån har svarat för urval och datainsamling. Enkätfrågorna har formulerats i dialog med svenska och utländska forskare.
Ladda ned delrapport 1 här.
Delrapport 2 – Om nätgemenskaper
Två tredjedelar av alla studenter besöker regelbundet olika nätgemenskaper (communities), de allra flesta är också medlemmar i en eller flera. Nästan alla som är medlemmar bidrar också med eget material, framför allt med text, bild och musik. Generellt råder små variationer mellan kvinnor och män, eller mellan studenter från olika ämnesområden.
Ladda ned delrapport 2 om nätgemenskaper här.
Delrapport 3 – Om bloggar
10 procent av de tillfrågade uppger att de driver egen blogg. Det betyder att det finns inte mindre än 26 000 bloggare vid svenska universitet och högskolor! 7 procent uppger att de provat men upphört, och 9 procent överväger att starta egen blogg. Bloggandet är en generationsföreteelse med en tydlig skiljelinje vid 35 år. Däremot går det inte att observera några skillnader mellan könen.
Ladda ned delrapport 3 om bloggar här.
Delrapport 4 – Om fildelning
För att förstå Internetanvändning, och då inte minst interaktiva användarmönster är det särskilt viktigt att studera fildelningen. De som oftast utnyttjar fildelningstjänster visar sig också vara de mest avancerade Internetanvändarna. Totalt uppger drygt 40 procent av de tillfrågade att de fildelar, 14 procent svarar att de tidigare fildelat men nu upphört. Jämfört med 2003 års underssökning betyder det en ökning på ca 80 procent.
Ladda ned delrapport om fildelning 4 här.
Delrapport 5 – Öppna databaser
Uppslagsverket Wikipedia är ett exempel på när Internetanvändare själva bygger upp öppna databaser med information och kunskap som är tillgänglig för alla på nätet. Nästan alla avänder uppslagsverk på nätet, yngre i högre grad än äldre. Däremot är det relativt få som bidrar med eget material.
Ladda ned delrapport 5 om öppna databaser här.
Framtiden är öppen
Samverkan över alla gränser kommer att ställa helt andra krav på morgondagens ledarskap, vilket vi inom ramen för Forum Internet kommer att titta vidare på.
- Är användarna kunder eller konkurrenter?
- Går det att ta betalt för digitalt innehåll och i så fall, vad är användarna villiga att betala för?
- Ligger det någon substans bakom talet om nya affärsmodeller?
Ett av våra underlag är den nya rapporten “Framtiden är öppen” från Vinnova.
Rapporten är författad inom ramen projektet Ny AnvändarMedverkan – Nya AffärsModeller (NAM-NAM). NAM-NAM syftar till att fördjupa förståelsen av hur öppna samarbeten fungerar.
Håkan Selg – medgrundare av Forum Internet – har tillsammans med Olle Findahl bidragit till rapporten bland annat genom studier av drivkrafter och framgångfaktorer för kommersiella nätgemenskaper samt en undersökning av hur erfarna Internetanvändare ser på öppen källkod och öppet innehåll.
Rapporten finns att ladda ned här: Framtiden är öppen! Om problem och möjligheter med öppen källkod och öppet innehåll.
Nätgemenskap som affärsidé
Håkan Selg har medverkat i ett VINNOVA-finansierat forskningsprojekt om betydelsen av – och villkoren för – affärsmodeller, finansiering och drivkrafter för nätgemenskaper (eng. communities).
En slutsats av forskning om nätgemenskaper är att det är i relationerna – i det sociala – som affärsnyttan ligger. Internet är fantastiskt – men Internet förändrar inte villkoren för socialt nätverkande. Det som gäller offline gäller även online.
Vid en interaktiv workshop i samband med mässan Internet Expo presenterades resultaten, samt ett antal frågor om nätgemenskaper som deltagarna på seminariet fick svara på.
Presentationen – inkl. resultaten av den interaktiva undersökningen – finns att ladda ned här: Forum Internet – Undersökning om nätgemenskaper