Medverka i forskning om sociala medier!
Posted on March 21, 2011
Filed Under Dataföreningen, Håkan Selg, NITA, facebook, internetanvändning, sociala medier, uppsala universitet | Leave a Comment
Sociala medier och andra nya kontaktverktyg i yrkeslivet diskuteras flitigt. I syfte att studera de nya kontaktmönstren genomförs nu en studie i samarbete mellan Dataföreningen och Nationellt IT-användarcentrum NITA. Forskningsledare är Håkan Selg, Institutionen för informationsteknologi, Uppsala universitet.
Ett viktigt resultat kommer att vara “kartor” över hur de verktygen utnyttjas i olika kontaktsituationer. Du får gärna medverka i undersökningen genom att berätta om din egen användning av bland annat Facebook, Twitter, Skype och chat.
Uppskattningsvis tar enkäten 20 minuter att fylla i men du kan när som helst avbryta. Till varje fråga finns utrymme om du har kommentarer till frågorna. Utnyttja det gärna!
Självklart är dina svar anonyma.
För att komma vidare till enkäten klickar du här.
Vi ser fram emot dina svar!
Debattartikel: “Chat och Facebook: Här är närvarokänslan A och O”
Posted on November 12, 2010
Filed Under Håkan Selg, social media, sociala medier | Leave a Comment
“Myndigheter behöver bli minst lika skickliga som omvärlden på att hantera sociala medier,skriver IT-forskaren Håkan Selg.
DEBATT DAGENS SAMHÄLLE NR 36/10
SOCIALA MEDIER. För de allra flesta drog den digitala revolutionen i gång i mitten av 90-talet. Företag och myndigheter skaffade sig egna webbsidor och e-post. Hushållen var inte sena att följa efter. I en andra våg sker nu en snabb spridning i användningen av sms, chat, Skype, sociala nätverkssajter som LinkedIn och Facebook, bloggar, mikrobloggar som Twitter och multimediala pub likationsverktyg som Youtube.”
Läs fortsättningen i debattartikeln införd i Dagens Samhälle här >>
###
”When we change the way to communicate, we change society”
Posted on November 10, 2010
Filed Under Håkan Selg, bloggar, facebook, forum internet, sociala medier, twitter, youtube | Leave a Comment
”When we change the way to communicate, we change society”
skriver Internetprofilen Clay Shirkey i Here Comes Everybody. Och visst har det förändrats och visst har det gått fort: SMS, chat, Skype, sociala nätverkssajter som MySpace och Facebook, bloggar, mikrobloggar som Twitter och multimediala publikationsverktyg som YouTube.
“Nätverkssamhället” som myntades på 1990-talet börjar nu få praktiskt genomslag i vår vardag, inte minst genom spridningen av sociala medier. Och det är inga små förändringar det handlar om.
Så länge publicering förutsatte tillgång till dyr utrustning har myndigheter, större företag och organisationer haft ett informationsövertag gentemot allmänheten. Det försteget håller nu på att erodera vilket öppnar för en maktförskjutning till de stora aktörernas nackdel.
För att förebygga detta behöver företag och myndigheter bli minst lika skickliga att hantera de nya kanalerna som deras omvärld. Sådana processer pågår just nu i många organisationer, dock inte alla: på en del arbetsplatser tycker man det räcker med e-post….
I ett längre längre perspektiv skapar den förändrade kostnadsbilden impulser till att göra saker på annorlunda sätt. Det öppnar för nyföretagande både för enskilda och i föreningsform.
Innovationer gillas av alla utom av dem som drabbas. Här finns mycket att lära av fildelningsdebaclet. Syftet med upphovsrätten en gång i tiden var knappast att slå vakt om skivbolags möjligheter att ta 200 kr för en plastbit med gamla Beatleslåter. Det är istället ett exempel på vad sociologen Robert Merton kallade “oförutsedda konsekvenser” av samhälleliga regelverk.
Det ligger i strukturomvandlingens natur att branscher och myndigheter görs mer eller mindre obsoleta till följd av ny teknik och nya sociala mönster i förening. Det är min gissning att många av dessa med näbbar och klor kommer att försvara sig med hjälp av regelverk tillkomna i en annan kommunikativ miljö. Eller för att citera Shirky’s princip:
“Institutions will try to preserve the problem to which they are the solution”
Missa inte! Internet – Hot eller möjliggörare?
Posted on October 16, 2009
Filed Under Anders R Olsson, Caroline Agholme, Dataföreningen, David Lerdell, Eliza Roszkowska Öberg, Google, Inger Gran, Moderaterna, Piratpartiet, Socialdemokraterna, Sven Törnkvist, Vinge, forum internet | Leave a Comment
Seminarium: Internet – hot eller möjliggörare?
Missa inte Dataföreningen i Stockholms seminarium “Internet – Hot eller möjliggörare?” som riktar sig till dig som är nyfiken på vart vi är på väg i det digitala samhället där Internet är vår kommunikationskanal.
Under dagen kommer du att få lyssna till intressanta talare och följa en debatt kring ämnet med politiker från Moderaterna, Piratpartiet och Socialdemokraterna.
Startdatum: 2009-10-26 kl. 12:00
Slutdatum: 2009-10-26 kl. 17:00
Sista anmälningsdag: 2009-10-22
Adress: Kompetenscenter Stockholm, Vasagatan 8-10
Kostnad: SEK 1700 för medlemmar + moms. SEK 2400 för icke medlemmar + moms, medlemskap i
Dataföreningen ingår. Seminarieavgiften faktureras av Dataföreningen kompetens och ska betalas inom 10 dagar från fakturadatum. Anmälan är bindande. Om du inte kan gå överlåt din plats till en kollega.
Kontaktinformation: Mia Granlund, 08-587 43440
Talare:
Inger Gran är Föreningsdirektör för Dataföreningens Stockholmskrets.
Anders R Olsson har arbetat med grundläggande demokrati- och mediefrågor i 30 år såsom yttrande- och informationsfrihet, offentlighetsprincipen, personlig integritet och journalistikens kvalitet och utveckling. Anders har fått Sveriges Advokatsamfunds Journalistpris år 2000 och Söderbergska stiftelsernas journalistpris i juridik 2004.
Rick Falkvinge tog initiativet till Piratpartiet 1 januari 2006 och är dess partiledare. Rick har tidigare varit aktiv inom Moderat Skolungdom och Moderata Ungdomsförbundet och arbetat som entreprenör inom skräddarsydd systemutveckling. Foto: Jacob Boström
Eliza Roszkowska Öberg är Riksdagsledamot för Moderaterna. 2008 fick hon Dataföreningens Diamant för årets IT-politiker. I riksdagen driver hon frågor inom IT-politik och engagerat sig inom områden som e-demokrati, e-förvaltning, e-legitimation, fildelning, internet governance och spam-problemet. Hon har också arbetat hårt för att motivera andra politiker att intressera sig för IT-frågor.
Christina Axelsson, är riksdagsledamot för Socialdemokraterna sedan 1995. Hon sitter i Trafikutskottet och riksdagens EU nämnd. Hon vurmar för Internet och känner sig alltid påkopplad.
Sven Törnkvist är Industry Head/Försäljningsdirektör på Google Sverige och arbetar dagligen med Sveriges allra största annonsörer avseende deras marknadskommunikation online. Sven var tidigare VD på Cosmos Communications, ett bolag verksamt inom ungdomskommunikation, något som är nästan liktydigt med marknadskommunikation online.
Caroline Agholme arbetar som biträdande jurist på Advokatfirman Vinges avdelning för IT/Telekom. Hon arbetar löpande som rådgivare till IT-företag med frågor gällande bland annat avtalsvillkor för webbsidor, systemupphandlingar, outsourcing och IT-frågor vid företagsförvärv.
Per Eric Alvsing är advokat och delägare på Vinge. Han är ansvarig för Vinges immaterial- och medierättsavdelning och har över tjugo års erfarenhet som rådgivare åt företag inom mediebranschen.
/David Lerdell
Internet utmanar företag, myndigheter och organisationer
Posted on October 13, 2009
Filed Under Håkan Selg, Internet, InternetExplorers, NITA, Vinnova, facebook, forum internet, ledarkskap, mailgenerationen, messengergenerationen, nätgemenskap, social media | Leave a Comment
Sedan flera decennier märks en gradvis uppluckring av industrisamhällets sätt att organisera människornas tillvaro. Messengerkulturens nya sätt att kommunicera skyndar på den utvecklingen. Det viktigaste är inte själva tekniken, inte heller de nya tillämpningarna i form av social programvara med alla digitala verktyg för att skapa och bearbeta digitalt innehåll. Den viktigaste faktorn är istället de förändrade mentala modeller och värderingar som utvecklas i brytpunkten mellan den allmänna samhällsutvecklingen och de nya kommunikationsmönstren.Uppdelningen arbetstid-fritid är ett sådant exempel. Inom mejlkulturen värjer sig många för att låta arbetet inkräkta på privatlivet. I motsats härtill bygger messengerkulturen på permanent tillgänglighet, om inte via laptopen så på mobilen. Enligt mejlgenerationens sätt att se på saken betyder detta privata angelägenheter på arbetstid i kombination med arbetsrelaterade kontakter på fritid. Symmetri således. Messengergenerationen förstår inte frågan.
Kopplat till arbetet som social institution finns också pliktbegreppet. Vissa handlingar utför man utan vare sig eget intresse av resultatet eller ens av övertygelse om handlingarnas ändamålsenlighet. Mot detta kan ställas iakttagelsen att arbete allt oftare motiveras med att det är “kul”. Kanske ligger det i sakens natur, den ständiga tillängligheten måste med nödvändighet bygga på att kontakter och aktiviteter är lustfyllda. Men om det som enligt mejlkulturens terminologi är “arbete” utförs av lust, inte av plikt, och utan hänsyn till tid (arbetstid/fritid/semester) och rum (arbetsplats/bostad/fritidsställe), vad återstår då av begreppet arbete? Hur blir det möjligt att avgänsa sådana “arbetshandlingar” från andra aktiviteter i vardagen?
Nu är ju inte alla verksamma inom kreativa yrke, är symbolhanterare eller hur de nya branscherna brukar beskrivas. Och den växande tjänstesektorn bygger ofta på en handfast närvaro i tid och rum. Men även här märks samma tendenser i form av serviceåtaganden som sträcker sig utanför traditionella arbets- eller öppettider. Det märks också på att många engagerar sig i en servicenäring, inte som ett arbete, inte som ett yrke, utan som en livsform.
Delrapport 9 – kännetecken hos messengerkulturen
Posted on June 22, 2009
Filed Under Uncategorized | Leave a Comment
Messengerkulturen är långt ifrån homogen. En tredjedel av användarna uppvisar tydliga profiler som att driva egna bloggar, att medverka med material till Wikipedia, öppen källkod eller att bidra med populärkultur av olika slag. Bland de övriga märks ingen specifik inriktning, de kan betraktas som generalister. Här märks istället nyansskillnader ifråga om intensiteten i användningen, dvs hur ofta man medverkar i nätgemenskaper, laddar upp videoklipp på Youtube eller skriver inlägg på andras bloggar eller webbsidor.
Vidare känntecknas messengerkulturen av ett mångfacetterat kommunikationsmönster där man i ungefär lika stor omfattning utnyttjar instant messaging, e-post, och SMS. Chatten tränger alltså inte undan e-postanvändningen. Det är snarare så att de som är mest aktiva IM-användare också har ett aktivt e-postanvändarmönster och är dessutom mycket aktiva SMS-användare.
Delrapport 8 – öppen källkod
Posted on June 22, 2009
Filed Under öppen källkod | Leave a Comment
Öppen källkod innebär att källkoden till ett datorprogram är tillgänglig att använda, läsa, modifiera och vidaredistribuera av den som vill. Operativsystemet LINUX, webbläsaren Firefox och kontorsprogrammet OpenOffice är exempel. En dryg tredjedel inom högskolevärlden är regelbundna användare av sådana programvaror. Däremot har få erfarenhet av egen medverkan i utveckling av öppen källkod. Detta är överraskande eftersom öppen källkod sedan många år ges stort utrymme i fackpressen. Den diskussionen tycks ha lämnat små avtryck i grundutbildningen inom de tekniska och datavetenskapliga grundutbildningarna.
Det är som vi vore tio år tillbaka i tiden
Posted on December 15, 2008
Filed Under Håkan Selg, InternetExplorers, NITA, Vinnova, forum internet, gränssnitt, mobil, mobilt internet, uppsala universitet | Leave a Comment
Då fylldes pressen med artiklar om allt det fantastiska man kunde åstadkomma med hjälp av Internet. Rader av undersökningar visade att praktiskt taget alla var ute och surfade för jämnan.Det var egentligen bara du som inte kommit loss. Det skämdes du en smula för. Det är ju inte så kul att tillhöra den digitala klyftan. Tittade man lite mera noggrant i statistiken – vilket det sällan fanns tid för då heller – visade det sig att du nog inte var så ensam ändå. Det var snarare Internetanvändarna som var i klar minoritet.
Hur kommer det sig bilden av Internetanvändningen kunde skilja sig så mycket från verkligheten?
Jag tror att svaret lyder så här:
Media gillar det som är nytt och spännande. Viktigaste källan till information är den nya teknikens ambassadörer, dvs specialisterna. De tycker undantagslöst att den nya tekniken är kul, att den erbjuder en mängd fördelar som är så självklara att gemene man redan i eftermiddag kommer att kasta sig över grejerna.
Nya mobiltelefoner tävlar om att erbjuda möjligheter till avancerade nättjänster. När jag själv bytte för något år sedan medföljde ett navigationssystem. Det ligger fortfarande kvar i förpackningen. Operatörerna erbjuder en massa nya tjänster. Eller åtminstone aviserar nya tjänster, det är inte alltid så kristallklart när journalisterna skriver om det.
Och alltsammans låter åter så självklart.
Det är bara jag som inskränker mig till att prata och SMS:a. I sällskap med ca 196 000 studenter och doktorander.
/Håkan Selg
PS. Läs mer om rapporten “Mobilen som gränssnitt” här. DS.
Debattartikel: Dagens ledare är snart digitala dinosaurier
Posted on November 21, 2008
Filed Under Håkan Selg, InternetExplorers, NITA, community, digitala klyften, facebook, forum internet, mejlgenerationen, messengergeneration, nätgemenskap, uppsala universitet | Leave a Comment
Debattartikel införd i Dagens Samhälle nr 37/08.
I min forskning har jag identifierat två väsensskilda kulturer på internet: mejlgenerationens och messengergenerationens.
Du känner säkert igen situationen med tonåringen som påstår sig göra läxorna framför bildskärmen samtidigt som hon eller han deltar i tre parallella chattar. Samt lyssnar på musik.
Så har vi den nyanställde 27-åringen som envisas med att ständigt vara inloggad på Facebook. Där finns 136 vänner. Varje gång någon av dessa lägger in nytt material plingar det till.
Du förhandlar med måttlig framgång med din tonåring att hon eller han får finna sig i att chatta efter att läxorna är avklarade.
Du medverkar till att det på arbetsplatsen införs ett generellt förbud för Facebook under arbetstid.
Din reaktion är fullständigt naturlig för alla oss som tycker att det är självklart att skilja mellan arbete och fritid och mellan kontakter med kolleger och snack med kompisar. Vi har nämligen inte fattat ett smack av vad som håller på att hända i samhället. Det är ungdomarnas nya beteende som är den digitala revolutionen.
Att skicka e-post i stället för att ringa eller skicka brev är ingen revolution. Det är en rationalisering. Vi behåller ett inlärt kommunikationsmönster men byter verktyg. Samma sak när vi söker information på webben om telefonnummer eller öppettider i stället för att slå i telefonkatalogen och ringa kundtjänst. Eller när vi betalar räkningar på nätet i stället för att skriva under betalningsorder och lägga i kuvert.
Ungdomarna belastas inte av något arv från tidigare sätt att skaffa information eller ha distanskontakt med andra. De har utvecklat ett mönster som bygger på bredbandsteknikens unika förutsättningar.
I det ligger att vara ständigt uppkopplad gentemot alla dem vars kontakter man har utbyte av. Varför inte? För att man blir störd? Delad uppmärksamhet är något som människor i alla tider lärt sig klara av, ibland av nödtvång, nu av lust.
Den viktigaste drivkraften bland ungdomars internetanvändning är den sociala. Men i pratet, skvallret och skämten blandas också information, fakta och tips. Attityder och värderingar formas blixtsnabbt i nätverken.
Vår generation fick vår första kontakt med datorn i jobbet. Ordbehandlaren för pm, kalkylarket för budgetuppföljning. Sedan bifogade vi filen till e-postmeddelandet. Därmed skapades också förutsättningen för den digitala klyftan eftersom rätt många inte ägnade sig åt att skriva pm eller göra budgetar. Då saknades också anledning att använda e-posten. Telefonen gick ju lika bra.
Vem har hört talas om en digital klyfta bland ungdomar?
Att ha 136 ständigt uppkopplade vänner representerar en fantastisk databas av kunskaper, erfarenheter, bedömningar och råd. Vad är mest rationellt om man har ett problem, att leta efter någon inom organisationen som möjligen har förslag på lösning eller att lägga ut en fråga på nätet? Svaret är inte givet.
Och varför använda e-post med krånglig adressering och en bedrövlig massa spam när Facebook har ett mycket bättre verktyg? Om dessutom 95 procent av kontakterna sker inom nätverket.
När nätgemenskapen upplevs som ett hot mot den etablerade ordningen på arbetsplatsen, vad gör chefen då?
Gränsen mellan mejlgenerationen och messengergenerationen går i dag vid 35 år. Om fem år vid 40. Hur lång tid tar det innan alla ledande befattningshavare kommer att rekryteras ur messengergenerationen? Som är hemmastadda i nätverken och behärskar koderna.
Erfarenheterna från systemskiften är entydiga. Nuvarande ledande befattningshavare ur mejlgenerationen riskerar att snabbt kvalificera sig för överblivna listan om man inte förmår anpassa sig till det nya mönstret: att blanda det nyttiga med det roliga, det privata med det professionella och, inte minst, att acceptera att man inte längre har samma kontroll över sin omgivning som tidigare.
För mejlgenerationen blir det som att lära sig ett nytt språk. Vid 50 års ålder är det inte det enklaste.
Håkan Selg
Projektledare, InternetExplorers vid Nationellt IT-användarcentrum, Uppsala universite, samt medgrundare av den interaktiva tankesmedjan Forum Internet
Mejlgenerationens utanförskap
Posted on November 5, 2008
Filed Under Håkan Selg, InternetExplorers, community, digitala klyften, facebook, forum internet, management, mejlgenerationen, messengergeneration | Leave a Comment
Parallellt med att det talas allt mindre om den digitala klyftan blir fenomenet med de mejlgenerationens och messengergenerationens olika kulturer allt tydligare. I båda fallen handlar det om ett utanförskap. I fallet med den digitala klyftan gällde utanförskapet dem som inte hade kontorsjobb och därför behövt längre tid på sig att tillägna sig datorer och Internet. I användarstudierna kunde utanförskapet beskrivas sociologiska begrepp som lågutbildade-låginkomsttagare och därmed tryckas in i ett välbekant klassmönster.
När det nya utanförskapet nu drabbar mejlgenerationen är det inte längre lika enkelt att orientera sig. Nu är det istället en rad ledande befattningshavare inom näringsliv och offentlig sektor som successivt upptäcker att de inte längre kan kontrollera sin omgivning på samma sätt som tidigare. Att deras kunder tar över distributionen som i fallet med skivindustrin eller att deras anställda ägnar Facebook större uppmärksamhet än måndagsmötena.
Vad har vi då att vänta oss?
1. Högljudda krav på ökad kontroll av vad som tilldrar sig på nätet. Där är vi redan. Debatten sker idag huvudsakligen på mejlgenerationens premisser eftersom få debattdeltagare har en inblick i vad den nya Internetkulturen innebär. Detta kommer gradvis att förändras i takt med att messengergenerationen skaffar sig ökat samhällsinflytande.
2. Ganska snart kommer framsynta bolagsstyrelser att besätta ledande befattningar med personer ur messengergenerationen som är hemmastadda i de nya nätverken och behärskar dess koder. Offer i detta systemskifte blir mejlgenerationens chefer och företagsledare som långt innan pensionsåldern hamnar på överblivna listan likt partibossarna vid Sovjetsystemets sammanbrott.
Läs mer om rapporten “Nya användarmönster” här.
Håkan Selg
keep looking »